Hur kan man hjälpa barn med NPF och problem med maten?

Att ha en NPF-diagnos medför ofta problem med mat och ätande. Forskning visar att mer än 50 procent av barn med autism har någon typ av ätproblem. En amerikansk studie har indikerar att tonårsflickor med ADHD har 3,5 gånger högre risk att utveckla en ätstörning jämfört med kontrollgruppen. Just problem med maten kan också vara ett första tecknen på att små barn har en NPF-diagnos.*

Varför är det svårt?

Selektivt ätande och att få i sig lagom mycket mat – med både över- och undervikt som följd – är vanliga matrelaterade problem vid NPF. Men varför är det så? Det finns många olika förklaringar, däribland dessa:

Speciellt vid autism är det vanligt att uppleva sinnesintryck på ett annat sätt än normen. Det kan få stora konsekvenser för ätandet. Till exempel kan dofter vara så överväldigande för ett barn att det känns omöjligt att ens befinna sig i ett rum där det serveras exempelvis fisksoppa. Är man känslig i munnen måste maten vara skön att tugga på och lagom tempererad. Många har också svårt för mat som är ihopblandad och har ojämn konsistens.

Även krav på sociala samvaro i samband med måltider kan vara problematisk vid autism. För många är det också viktigt med förutsägbarhet och det kan vara jobbigt att äta på nya platser och att prova nya rätter.

Vid ADHD kan utmaningarna se delvis annorlunda ut. Har barnet svårt att vara stilla kan det vara mycket påfrestande att sitt ner en hel måltid. Är barnet lättdistraherat och tappar fokus kan problemet vara att hen glömmer bort att äta och istället blir uppslukad av samtalet runt köksbordet. För barn med igångsättningsproblem kan det vara svårt att komma till första tuggan. Är impulskontroll ett problem kan barnet ha småätit och inte vara hungrig vid måltiden.

Även ADHD-medicin kan påverka aptiten. Några av de vanligaste läkemedlen kan ha en aptitdämpande effekt – samtidigt som de kan bidra till ökat fokus och därmed möjlighet att sitta ner och få i sig det man behöver under en måltid.

Vad kan man göra?

Problembilden och dess orsaker kan alltså se väldigt olika ut för olika barn och anpassningar behöver göras utifrån det enskilda barnets behov. Följande förslag på anpassningar är hämtade från boken ”NPF-kokboken Om mat och ätande för barn med autism och adhd” och syftar till att skapa tillräckligt mycket trygghet för att barnet ska våga ta nya steg på sin matresa.

• Planera och strukturera. Förutsägbarhet är centralt för många barn med NPF och det gäller inte minst i matsituationer. Rutiner och fasta tider minskar risken för frustration, känsloutbrott och att man glömmer bort att äta – eller småäter hela dagarna.
• Dra ned på mängden sinnesintryck. Fundera på hur du kan underlätta för barnet vid matbordet. Kanske behövs hörselkåpor för att minska ljudintryck vid måltiden. Hur ser det ut där barnet sitter och äter? Finns det sådant som barnet bli störd över, till exempel småsyskonens kladd, eller är det för mycket saker på bordet?
• Minska krav och stress.
  • Många föräldrar känner oro för att barnet inte får i sig det hen behöver – vilket ofta gör måltiderna mer pressande. Då kan det vara hjälpsamt att kartlägga vad barnet faktiskt äter under ett par dagar eller en vecka. Kanske är det inte så tokigt trots allt? Vid behov kan en dietist anlitas för att göra en professionell bedömning.
  • Reflektera över era matsituationer. Hur kan ni göra för att minska kraven och öka känslan av kontroll hos både barn och vuxna? Kanske handlar det om att dra ner på förväntningarna på att barnet ska äta upp eller smaka olika livsmedel, eller minska tiden barnet förväntas sitta ner vid en måltid?
• Öka barnets delaktighet. Att engagera barnet i matlagningen är ofta uppskattat och kan vara en kick för självkänslan. Ofta är det lättare att ge barnet alternativ – ”Ska vi äta fiskpinnar, pannkaka eller köttbullar?” – än att öppet fråga ”Vad ska vi äta till middag?”.
• Anpassa maten och hur den serveras. Fundera över frågan: ”Hur blir måltiden en trygg situation där alla kring matbordet hittar något att äta och där konflikterna minskar?” Väldigt många maträtter går faktiskt att variera utifrån en gemensam bas utan så mycket ansträngning. Till exempel kan en kastrull pasta serveras naturell, kanske avkyld, till ett barn med autism, medan de vuxna i familjen fyller på pesto och parmesan, och syskonet kompletterar med ketchup och färdiga köttbullar som värmts i mikron.

Det viktigaste är att barnet växer som det ska! Låt det alltid finnas ett par livsmedel vid måltiden som barnet kan äta sig mätt på.

Vill du veta mer?

Boken ”NPF-kokboken Om mat och ätande för barn med autism och adhd” av dietisten Sara Ask och psykologerna Helena Cloodt och Julia Esters utkom i fjol och innehåller mycket information om hur man kan göra mat och ätande lättare för barn med autism och ADHD. Boken innehåller även recept och förlag på hur måltider som kan komponeras för att passa många.

Smaklig måltid!

*Källa: När maten blir ett stort problem i vardagen – Riksförbundet Attention

 

← Tillbaka till alla artiklar